Maria Stagmo (MS), HR-chef på Novo Nordisk, menade att det som dagens talanger framför allt går i gång på är friheten att få utforma sitt jobb och att få tydliga belöningar när man utför sina uppgifter väl. De som söker sig till oss är genomgående väldigt medvetna om sitt värde och de vet att det är deras hjärnförmåga vi framför allt vill åt, inte deras fotarbete.

Kjell-Åke Andersson (KÅA), fotograf och filmregissör, pekade ut Ingmar Bergman som den svenska filmvärldens största diva och Peter Haber som den som varit svårast att arbeta tillsammans med. ”Men för den skull tycker jag inte att Peter Haber saknar talang, tvärtom. Det gäller bara att försöka hjälpa honom att ta fram den när den bäst behövs.”

Peter Elander (PE), förbundskapten för Damkronorna, tycker att det är svårare att coacha Maria Roth än Kenny Jönsson eftersom Maria tvivlar mer på sig själv. En gång i tiden var det enligt Elander svårare att coacha damer än herrar, men det håller på att jämna ut sig. Detta eftersom den manliga världen (och dito värdena) blivit mjukare och den kvinnliga världen – i alla fall inom ishockey – utvecklat sig i en tuffare riktning.

Eva Östling Ollén (EÖO), förbundsdirektör för bemanningsföretagen inom Almega, tycker definitivt att talangerna genom åren blivit alltmer medvetna om sitt värde.

Göran Bexell (GB), professor i etik och rektor för Lunds universitet, menar att den forskargrupp som för dagen är den som kan uppfattas (och som uppfattar sig själv) som divigast är den som har de största ekonomiska medlen att röra sig med och som lyckas publicera sig i tidskrifterna med den största prestigen. ”Vi har fullt med sådana grupper i Lund, och det är en stenhård konkurrens mellan de olika forskargrupperna både i Lund och i den övriga forskarvärlden. Det är en miljö som för många kan upplevas som väldigt tuff, och den är inte alltid helt lätt att styra.”

BG Svensson (BGS), VD för Connect, tycker inte att företagen och talangerna alltid förstår varandra. ”För att de ska göra det bättre behövs en träning från båda håll. Det finns ingen investerare som går in i ett projekt om inte han eller hon exakt förstår vad det handlar om, och det gäller att lära talangerna att förklara vad de håller på med. Ska man tala till och med investerare gäller det att tala så att de förstår och att de fullt ut inser att det går att tjäna pengar på det aktuella projektet. Det gäller för talangen att vara basic. Till det ska läggas att kapitalet genom åren blivit mer intresserat av personer än av idéer. Personen är otroligt viktig för den som vill ha in kapital för att förverkliga en viss idé. Den som har pengarna tittar i dag väldigt mycket på vilken eller vilka personer det är som driver ett visst projekt. Ibland kan personen vara viktigare än produkten.”

Talangfullt

Har det genom åren skett en förskjutning från laget till den enskilda talangen? En gång i tiden var, för att tala fotboll, en lagspelare som Håkan Mild den viktigaste personen i fotbollslandslaget. I dag är det kanske i stället Zlatan. Vad säger det om den tid vi lever i?

PE: Som jag ser det har det skett en förskjutning från sådana som ständigt visar en vilja och förmåga att förbättra sig och sådana som saknar det. Det gör att jag inte vet om Zlatan i det långa perspektivet är en större talang än Håkan Mild. Skillnaden i dag mot tidigare är att en spelare som Zlatan hade blivit bortsorterad för tio år sedan eftersom laget var viktigast då. I dag är det mer tillåtet att vara individuell även i lagidrotter. För dagens individualister gäller det därför att de lär sig vad som är bäst för laget för att det ska gå bra. Den som inte gör det blir bortsorterad även i dag.

KÅA: Inom filmbranschen har det inte blivit ett bättre klimat för talanger. Tvärtom. Som jag ser det är svensk film för närvarande nere i rena rama mörkret. Finansiärer och producenter har tappat sugen. Biografsiffrorna går stadigt ner och ingen verkar veta hur man ska vända den här trenden. Filmbranschen är en blandning av pengar och kultur, men just nu verkar det bara handla om pengar. Talanger med visioner göre sig icke besvär inom filmbranschen i dag. Nu är det i stället inspelningen av ”Göta kanal 2” som gäller. Som om det inte räckte med ettan!

EÖO: En orsak till att det i dag ser ut som det gör för talangerna kan man upptäcka i den svenska skolan. Det finns förvisso undantag, men generellt gäller att det är väldigt svårt för dagens grundskoleelever att göra sig synliga och att visa vilka talanger de har. Vi skulle behöva titta mycket mer på den enskilda individen i det här landet. Vi har alla olika behov, förmågor och kunskaper och det skulle vi behöva ägna mycket mer tid att titta närmare på om vi ska ha en chans att konkurrera på världsmarknaden. Jantelagen har fortfarande ett alldeles för stort inflytande i Sverige. Idrottsvärlden kanske skulle kunna vara ett område som det övriga svenska samhället skulle kunna ta lärdom ifrån. Det finns massor med talanger i landet. Nu gäller det att hitta vägar att hjälpa fram dem – på alla områden!

GB: Jag tror att vi är ganska duktiga på att ta vara på talanger från studenten via olika examensarbeten till en färdig akademisk examen. Upptäcker ens handledare längs den vägen att någon är forskarbegåvad så brukar man göra allt för att hjälpa till. Många gånger lyckas man med det, men man kan inte behålla alla dem som disputerar inom universitetets väggar. Därför är det viktigt att det övriga samhället tar till vara de forskarutbildade och ger dem jobb efter kompetens. Många av våra forskare lockas till tjänster utomlands, och det är bra, men det gäller att vi inom landet också har miljöer som våra forskare vill stanna i. Men vill vi ha en verklig toppforskning här i landet måste vi satsa på de här miljöerna, annars blir det inget. Jantelagen ger sig självklart till känna även inom forskarvärlden, men över tiden har den blivit varken starkare eller svagare. Den är konstant, som jag ser det.

MS: Mycket har förändrats på det här området under de senaste tio åren, men jag tror att vi fortfarande är en produkt av mellanmjölkens land. Det gäller fortfarande och överallt att man inte ska sticka ut för mycket. Lagom är bäst. Möjligen med undantag för forskare och idrottare. I de miljöerna kan det vara OK att sticka ut och upp. Vad jag däremot inte förstår är varför man anser det vara OK att en idrottskvinna som Kajsa Bergqvist tränar jämt och ständigt för att bli bäst, medan det anses vara på gränsen till samhällsfarligt när exempelvis en kirurg gör det i samma syfte, dvs. att bli bäst på just sin specialitet. Det tycker jag låser ambitioner och stryper talanger på ett onödigt sätt.

Talangtillväxt

Hur får man talanger att växa? Hur får man en sådan som Zlatan att växa inom sin sport? Hur får vi ännu duktigare vetenskapsmän, uppfinnare, hantverkare och entreprenörer i det här landet?

PE: I vår värld, i idrottsvärlden, finns det ingenting som heter att man inte kan eller får jobba och slita precis hur mycket som helst för att, exempelvis, vinna en OS-medalj. Jag vill vända på det: gör man inte det så blir man bortsorterad. Nyckeln inom idrotten heter: gillar du inte det du håller på med så är det lika bra att sluta. Älskar du däremot det du håller på med så är det bara att hänga på så mycket du bara kan och orkar. Inom barnidrott brukar man ibland säga att man inte ska göra det ena eller det andra för att det kan finnas risker med det. Vi har vänt på det: gör du inte allt du kan och litet till så är du rökt.

BGS: Jag träffar ofta yngre studenter som brinner för sin sak och som är beredda att göra allt för den. Men någonstans efter vägen så tappar många av dem sugen. Det är något som saknas. Det finns ofta inte de rätta ekonomiska incitamenten för att de ska vilja satsa allt. Jag tror personligen att ekonomin har en stor betydelse för att få talanger att växa och bli ännu större. Det saknas inte talang i Sverige. Det saknas möjlighet att tjäna pengar efter talang och på sin talang.

EÖO: Jag har också sett den där glöden falna hos en gång yngre och lovade inom olika områden. Jag tror att det beror på att man först inte får det jobb man hela tiden sett framför sig under studietiden och att man, när man inte får det, sedan inte är beredd att jobba sig upp genom organisationen eller företaget. Ännu värre är det för de talanger som lämnar högskolan och inte hittar eller får något arbete alls. Det är förödande. Det är att slänga både kompetens och pengar i sjön.

PE: Jag instämmer gärna i resonemanget att man som idrottare kan tjäna både stora och ganska snabba pengar. Men när det gäller de tjejer jag var med och tog OS-silver tillsammans med är det ingen, ingen som tjänar en enda krona på sin sport. Jag tror inte att talangerna i första hand vill tjäna pengar. Jag tror att deras främsta drivkraft är att tillsammans med andra som har samma ambitioner som de har uppnå olika mål. Penningfällan är en stor risk inom idrotten. Jag har sett många exempel på idrottsmän som blivit allt sämre i takt med att deras inkomster har ökat.

GB: Det kan jag instämma fullt ut i. Det viktigaste för väldigt många forskare är inte pengarna, utan det som driver dem framåt är framför allt att komma i en miljö där de kan förverkliga sig själva och sina idéer.

Talangvård

Hur tar man hand om talanger? Hur vårdar man dem för att de ska stanna i företaget, organisationen, laget och landet? Behövs det kanske en särskild talangakut här i landet?

KÅA: Det viktigaste för mig som regissör är att ha en vision om vad jag vill berätta för något. Det är där allting börjar. Sedan gäller det att för filmens alla talanger, från superstjärnan till alla de andra stjärnorna, skapa en atmosfär av tillit och trygghet. Det gäller att få samtliga medverkande i en produktion att göra lite bättre än i den närmast föregående för att ta ytterligare ett steg fram. Min roll är att få samtliga individer att gå i samma riktning som min vision visar.

MS: Att se varje individ tycker jag är viktigt. Var och en har sin drivkraft. Det är få talanger som kommer in på ett företag för att göra samma sak där under resten av sina arbetsliv. För mig gäller det att se och känna vad varje medarbetare vill göra just nu. Av de cirka 600 medarbetare jag har med att göra är det ungefär 20 procent som varje år byter till andra arbetsuppgifter inom vårt företag. Det skapar både dynamik och tillväxtmöjligheter.

GB: Det finns ibland en tendens att vissa forskare får en stjärnstatus på bekostnad av gruppen. Det måste vi hantera genom att dels ha duktiga grupper, dels stjärnor som kan dra till sig pengar till gruppen. Det går inte att säga antingen eller. Som vanligt gäller det i stället både och. Mitt bästa trick är att skapa en så attraktiv universitetsmiljö i Lund att folk vill komma till och stanna hos oss. Jag försöker att skapa en så attraktiv och generös miljö som möjligt för kreativa individer.

PE: Inom Damkronorna satte vi på ett tidigt stadium upp en vision för vad vi ville uppnå: OS-guld. Utan den hade vi inte ens kommit halvvägs. Man anpassar sig alldeles för lätt till den nivå man sagt att man vill uppnå och har man inte satt ribban högt så händer ingenting. I det här landet är det lite för mycket Jantetänkande för att man egentligen ska våga sticka ut hakan på det viset, men jag tror att det är nödvändigt om man vill åstadkomma något extra.

Kunskap, kultur och kvinnor

ALMEDALEN: När Kunskapspriset tillsammans med 1,6miljonerklubben bjuder in till seminarium om kunskap och kultur med inte mindre än tre statsråd på scenen är det klart att man blir nyfiken. Det handlar om kunskap, det handlar om kultur men framför allt om kvinnors villkor inom dessa områden. Och den nyfikna blir inte besviken.

» Kunskap, kultur och kvinnor

Vad betyder matematiken i
den globaliserade världen?

REPORTAGE: Attila Szabo, lärare i matematik och en av
2009 års Kunskapspristagare.

» ”Vad är en bra matematiklärare?

Frukostmöte i Linköping

FRUKOSTMÖTE: Det är arla morgonstund.
Representationsvåningen i länsresidenset ligger smygande tyst. Nej, vänta! Klirr från koppar och tallrikar hörs från köket.

» ”Mansionem in lincopia”
» Inslag från P4 Östergötland

Spridningseffektiv entreprenör

Efter ettan kommer som bekant tvåan. Sedan blir det svårare. Inte att räkna, men väl att som entreprenör kunna/vilja/våga ge sig på ännu ett projekt

» Spridningseffektiv entreprenör

Vad har Kunskapspriset
inneburit för dig?

Det har inneburit oerhört många positiva saker. Först och främst var det ju ett erkännande och ett kvitto på att jag lyckats med något. Priset har också öppnat dörrar som gjort att jag kunnat gå vidare och fortsatt inspirera lärare.

» Några frågor till en pristagare

Kunskapens dag 2009 började redan 7.45 på morgonen. Då fanns Kunskapsprisets ordförande Arne Ekman tillsammans med två av årets mottagare av Kunskapspriset i SVT:s morgonsoffa.