|
|
Kunskapspriset arrangerar under 2006 frukost-seminarium
runt om i landet på tema talent
management. Premiär i Stockholm 17 februari.
”Talent management” i nobel miljö
Ännu ett av dessa oöversatta amerikanska fenomen –
talent management – att ta ställning till! Och detta på
ett seminarium i arla morgonstund. Men okej. Plejset att göra
det på var i alla fall väl selekterat och den latte och
den sandwich som servades innan giget drog igång var justa.
Sedan bjöds det på en intressant och livlig diskussion
som utöver en hel del nyttig ”food for thought” innehöll
några spännande svenska nyord som: lingo, myspys och varmluftiga
personer. Bidragande till intresset var säkert platsen för
pratet: Nobelmuseet, en på många sätt kreativ miljö.
Det markerades fysiskt med att den uppskattningsvis hundrahövdade
åhörarskaran satt mitt i en utställning om människor,
miljö och kreativitet och över den inbjudna panelen svävade
porträtt på samtliga nobelpristagare genom åren.
Snacka om ”talent management”!
Seminariet var arrangerat av Kunskapspriset och prisjuryns ordförande
tillika Nationalencyklopedins chefredaktör Arne Ekman hälsade välkommen. I synnerhet gällde det för
panelen som i bokstavsordning bestod av Ingemar Alserud (IG),
VD för Lernia, Elias Arnér (EA), docent i medicinsk
biokemi vid Karolinska institutet, Anneli Gustavsson (AG),
talangutvecklare på Svenska Fotbollförbundet, Björn
Larsson (BL), VD för Brindfors och Eva Swartz (ES),
VD för bokförlaget Natur Kultur.
Moderator för seminariet var Pontus Schultz, chefredaktör
för tidskriften Att:ention. Han inledde med att ange seminariets
tema: hur chefar man över fotbollsdivor, TV-stjärnor,
litterära skönandar, spetsforskare, reklamgurus eller,
för den delen, begåvningar i största allmänhet?
Den första frågan från moderatorn till panelen
löd: Är vi bra på att ta hand om talanger i Sverige?
Eller finns det något i den svenska kulturen som säger
att vi som individer inte ska sticka ut för mycket?
BL: Jag tycker att vi i det här landet är fantastiska
på att ta hand om talanger. Det har med utbildningsmiljön
att göra och det börjar redan i dagis. Våra barn
lära sig att teamworka från dag ett i dagis och det märks.
Sverige är inte en miljö som kväser talanger. Tvärtom.
Vi är helt enkelt bra på att få specialister från
olika områden att jobba bra ihop. Jag tror att det kommer
att vara vår enda konkurrensfaktor om 50 år. Sedan ska
man veta att talang söker talang. Det innebär att man
måste låta talangerna få utrymme att agera. De
skapar en kritisk massa, de skapar energi kring sig. Kontext, miljö
och talang ihop är det som skapar det bästa resultatet.
EA: Jag tror att det är oerhört viktigt att det
finns sätt för talanger att gå vidare. Det gäller
att hitta eller skapa strukturer, resurser och miljöer för
att hitta talanger och för att ha talang. Forskningen är
väldigt konkurrensutsatt. Därför behövs det
väl definierade och tydliga strukturer för att kunna gå
vidare som forskare. Det kan bli väldigt elitistiskt, men det
ska man inte vara rädd för eftersom det är ett sätt
att hjälpa talangerna att gå vidare. Det finns inte plats
för alla mitt i solen. Talangerna måste få ta för
sig mer och mer.
AG: Vi har olika behov och ska därför inte behandlas
lika utan efter vad var och en behöver för att utvecklas.
Det gäller även inom idrotten. Även inom lagidrotterna
behöver vi specialisera oss. Vi ska uppmuntra dem som är
bra och låta dem visa det utan att låta det gå
ut över andra.
ES: Att påstå att alla har bidragit lika mycket
när det gäller exempelvis en TV-produktion tycker jag
är nonsens. Som programledare måste man få känna
att man är den som allas ögon är riktade på
och den som ska ha det största berömmet när det gått
bra. Det går inte utan bra medarbetare, men alla får
inte rum i rampljuset. Bokbranschen behöver gå mer i
den riktningen. Ska vi lyckas knyta talanger till oss gäller
det att ge dem lösa tyglar, mycket förståelse och
ha massor med kommunikation. Det gäller att konkurrera med
att man är den bästa partnern. En författare behöver
en bra redaktör, en bra partner att diskutera med och känna
sig trygg hos.
IA: Inom svenska företag kanske vi inte talar så
mycket om talanger. Vi säger i stället att våra
medarbetar ska ges möjligheter att utveckla sig själva
på ett sätt som gör att de kan optimera sin personliga
och kompetensmässiga utveckling. Det är det som för
utvecklingen framåt. Därför är det viktigt
att inom företagen satsa på den interna komptensutvecklingsprocessen
och i den identifiera de talanger som finns för att kunna uppehålla
en god konkurrenskraft. Det gäller att se individerna som formar
och bidrar till företagets utveckling på marknaden.
Panelens andra fråga att ta ställning till var: Hur
är vi som chefer i talangernas värld?
ES: En kvinnlig kollega till mig som chefade över en
tidskrift sa så här: ”Står man ut med att
alla bara vill ha mer pengar, att dom alltid lämnar manuset
för sent och att dom säger att man är en jävla
kärring, då blir det bra till slut.” I kreativa
världar är de flesta väldigt verbala och som chef
i den miljön gäller det att ha tid och ork att möta
det. Verbalitet är som bekant inte alltid kreativt och bra.
Kreativa människor kan vara jättejobbiga, men man får
inte döda kreativiteten genom att döda verbaliteten. Det
gäller att ha en ängels tålamod och massor med ork
och tid att prata och lyssna. För den skull ska man inte som
chef ge avkall på de egna idéer man har.
EA: Det gäller att skapa strukturer och ge tydliga ramar
och en miljö som stöder framgången och talangerna.
Positivt engagemang från ledarskapet är också viktigt.
Det gäller att stimulera, premiera och uppmärksamma dem
som faktiskt är duktiga. Det är viktigt att visa upp dem
och att ge dem erkännande för framgången.
IA: Det gäller att skapa förutsättningar för
alla medarbetare i ett företag att kunna använda den kompetens
man har. Det är det som skapar resultat. Man ska få fram
både individualisterna och gruppen i det arbete man gör.
Som ledare gäller det att skapa förutsättningar för
individ och kollektiv att känna att man utvecklar sin kompetens
snarare än att man har ett antal solospelare.
AG: Inom fotbollen kan det vara på det viset att det
i ett lag finns en spelare som är så mycket bättre
än alla andra så att alla ständigt förlitar
sig på att just hon eller han ska vinna matcherna åt
dem. Det får ofta till konsekvens att de övriga spelarna
i laget inte utvecklar sig själva. Det är ständig
långa bollar på Bengt i stället för att man
själv ser till att förvalta bollen på ett vinnande
sätt. Vad vi har gjort, och det är i synnerhet föräldrarna
till de här bästa spelarna som opponerat sig, är
att flytta Bengt till en annan miljö där han får
konkurrens samtidigt måste de som är kvar i laget lära
sig att ta ansvar. Det kan göra att laget kan utvecklas enormt
samtidigt som Bengt kan bli ännu bättre i sin nya miljö.
Talanger ska inte ha det för lätt helt enkelt.
BL: Det handlar inte bara om att samla på sig talanger.
Det gäller också att se till att de som inte passar i
den kreativa miljön gör något annat. Det är
elitistiskt, men det är nödvändigt. Det är samtidigt
ett sätt att visa respekt för de superduktiga människorna.
Det finns inget som stör dem mer än en icke-kreativ omgivning.
En tredje fråga som ställdes var: Finns det en motsättning
mellan att rekrytera en yttersta topp och att få en duktig och
välfungerande bredd i verksamheten?
EA: Jag skulle vilja säga att bredden är en förutsättning
för toppen. I forskarutbildningen på Karolinska institutet
har vi många doktorander som blir en bredd, men av dem är
det bara ett fåtal som blir professorer. Men mellan forskare
och professor är det väldigt många steg och längs
den vägen är det viktigt att vi hittar de rätta formerna
och de attraktiva alternativen för att kunna gå vidare.
Det gäller att ta vara på talangen hos varje individ.
Alla är duktiga på olika saker. Bredden är väldigt
viktig, men vad som kommer ut av den beror av de strukturer som
finns runtomkring.
Sedan var det publikens tur att ställa frågor till
panelen. En fråga var: Kan inte panelen ta tydligare ställning!?
Det har varit alldeles för mycket myspys i diskussionen. Med
den svenska arbetslagstiftning vi har går det inte att plötsligt
sparka en medarbetare för att hon eller han är ”icke-kreativ”.
Det låter vidare som om diskussionen framför allt handlat
om en genomsnittssvenska vita akademiker, men vem frågar efter
rörmokartalangerna, sjukvårdsbiträdestalangerna?
BL: Jag håller gärna med om att vi inte har diskuterat
detta med att talang kan vara något som har en helt annan
bakgrund än den genomsnittsvitakademiska. På min reklambyrå
arbetar 16 olika nationaliteter, men jag tror att vi genomgående
är dåliga på olikhet här i landet.
EA: Jag håller inte med att det som panelen sagt varit
så myspysigt. Talang och elit står inte speciellt högt
på agendan i Sverige. Skulle vi oavsett yrkeskategori ha inställningen
att vi alla är olika och att de som är duktigast ska premieras
därefter så skulle vi vinna oerhört mycket på
det.
Kunskapens roll i samhället är en frågeställning
som är mycket viktig för Kunskapspriset. Det ska ett antal
ytterligare seminarier i Kunskapsprisets regi runtom i landet under
året visa. Närmast i tur står ett seminarium i Malmö
den 28 mars.
Arne Järtelius
NE-redaktör
|
 |
Lotta Jankell och Staffan Dopping på Kunskapens dag.
Den 25 oktober bjuder vi in till Kunskapens dag på Kulturhuset i Stockholm. Här möter du finalister, pristagare och andra framgångsrika kunskapsspridare. Anmäl dig i dag! Mer info om programmet kommer senare. På Kunskapsgalan samma dag delar vi ut totalt 1, 5 miljoner kronor till nyskapande kunskapsspridare!
» Anmäl dig här
|
 |
Döden i grytan
REPORTAGE: Mats-Eric Nilsson, den hemtrevligaste av kockar, är tillbaka. Den nya boken heter Döden i grytan och är skriven av Nilsson tillsammans med hans kollega på Svenska Dagbladet, dito matreportern Henrik Ennart.
» Döden i grytan
|
 |
Kunskap, kultur och kvinnor
ALMEDALEN: När Kunskapspriset tillsammans med 1,6miljonerklubben bjuder in till seminarium om kunskap och kultur med inte mindre än tre statsråd på scenen är det klart att man blir nyfiken. Det handlar om kunskap, det handlar om kultur men framför allt om kvinnors villkor inom dessa områden. Och den nyfikna blir inte besviken.
» Kunskap, kultur och kvinnor
|
|
|
Vad betyder matematiken i
den globaliserade världen?
REPORTAGE:
Attila Szabo, lärare i matematik och en av
2009 års Kunskapspristagare.
» ”Vad är en bra matematiklärare?
|
 |
Spridningseffektiv entreprenör
Efter ettan kommer som bekant tvåan. Sedan blir det svårare. Inte att räkna, men väl att som entreprenör kunna/vilja/våga ge sig på ännu ett projekt
» Spridningseffektiv entreprenör
|
 |
Vad har Kunskapspriset
inneburit för dig?
Det har inneburit oerhört många positiva saker. Först och främst var det ju ett erkännande och ett kvitto på att jag lyckats med något. Priset har också öppnat dörrar som gjort att jag kunnat gå vidare och fortsatt inspirera lärare.
» Några frågor till en pristagare
|
| Kunskapsdag med handlingsberedskap Kunskapens dag 2009 började redan 7.45 på morgonen. Då fanns Kunskapsprisets ordförande Arne Ekman tillsammans med två av årets mottagare av Kunskapspriset i SVT:s morgonsoffa.
» Kunskapsdag med handlingsberedskap
|
Kunskap till folket - men hur?
SEMINARIUM: På Forskartorget på Bok & Bibliotek arrangerade Nationalencykloepedin en diskussion om folk och bildning.
» Kunskap till folket - men hur?
|
Kunskapshjältarna finns i
Västerbotten …
SEMINARIUM: …sägs det, när Kunskapspriset bjuder in till frukostmöte i Umeå tillsammans med landshövding Chris Heister.
» Kunskapshjältarna finns i Västerbotten
|
 |
| Johan Holmsäter |
Livsstilsanalfabetismens bekämpare #1
REPORTAGE: 2008 fick Johan Holmsäter Kunskapspriset i kategorin folkrörelser/organisationer för att han har lyckats med bedriften att få en avsevärd del av det svenska folket att förstå hur viktig motionen är för hälsan och för att han genom sin skapelse Friskis & Svettis erbjudit ett lättillgängligt och inspirerande sätt att utöva motionsgymnastik.
» Livsstilsanalfabetismens bekämpare #1
|
 |
| Karin Bojs |
En vetenskaplig kunskapsprisvinnare
REPORTAGE: Karin Bojs var en av sex lyckliga vinnare av Kunskapspriset 2008. I motiveringen för hennes pris står bland annat att hennes allsidiga, kunniga och pedagogiska artiklar och krönikor alltid väcker nyfikenhet och lusten att söka efter ytterligare kunskap.
» En vetenskaplig kunskapsprisvinnare
|
 |
| Eva Funck |
Eva reder ut hur det funkar
REPORTAGE: Alla kan nominera till Kunskapspriset och alla kan nomineras. Just do it! Eva Funck-Beskow har i år lyckats med den ovanliga bedriften att bli dubbelnominerad till Kunskapspriset.
» Eva reder ut hur det funkar
|
Totalkoll på läget i skolan
REPORTAGE: Låt det omgående sägas: en mer omsorgsfull och heltäckande bevakning är svår att genomföra. I alla fall när det fortlöpande gäller att fånga upp vad som händer i den svenska skolans värld.
» Totalkoll på läget i skolan
|
Kunskapsprisvinnare med insiderkoll på banken
REPORTAGE: Gunnar Wetterberg är definitivt dagen efter. Han är så mycket dagen efter att hans annars ganska lugna och skånskt sävliga personlighet (Edvard Persson minus magen) gång på gång spricker upp i ett enda stort leende. Anledning? Jo, dagen innan vi träffas har han lämnat manus till sin nästa bok.
» Kunskapsprisvinnare med insiderkoll på banken
|
 |
I en klass för sig
REPORTAGE: Kunskapspriset och Nationalencyklopedin hade storfrämmande i veckan. Det bestod av större delen av lärarteamet i TV-serien Klass 9A jämte två rektorer från skolan – Johannesskolan i Malmö – där den mångomtalade och livligt diskuterade TV-serien spelades in.
» I en klass för sig
|
Kunskapsgalan 2008
REPORTAGE: Kunskapsdagskvällens stora begivenhet är den årliga Kunskapsgalan i Blå hallen i Stockholms stadshus. Om två månader är det nobelpristagarnas tur att inta 85-årsfirande Blå hallen med kung Carl Gustaf och drottning Silvia i spetsen. Den här kvällen är deras förstfödda dotter kronprinsessan Victoria hedersgäst och prisutdelare.
» Kunskapsgalan 2008
» Bilder pristagare 2008
» Pressmeddelanden
|
Kunskapens dag 2008
REPORTAGE: När Kunskapens dag sammanföll med internationella barndagen såg det ut som en tanke att ung kunskap valts som tema. Följaktligen fick skolans värld mycket uppmärksamhet på olika sätt. Dagens mest frekvent förekommande ord, kunskap, visade sig vara svårt att definiera.
» Kunskapens dag 2008
» Bilder Kunskapens dag
|
 |
| Nikesh Arora, Google |
Googlande hederspristagare
REPORTAGE: Företaget Google grundades för tio år sedan. Namnet är sprunget ur en lek med ordet googol, som är ett tal som består av en etta följa av hundra nollor. Lekfullheten kom av att man sökte efter ett namn på ett företag med ambitionen att samla och organisera all världens information på Internet.
» Googlande hederspristagare
|
Lennart Nilssons Stockholm
in på bara livet
REPORTAGE: Fotograf Lennart Nilsson fick 2004 Kunskapspriset. I prismotiveringen beskrivs hans gärning som ”en världsunik, outtröttlig och ständigt förfinad insats att med bilden som pedagogiskt instrument inspirera miljoner människor världen över att ta till sig kunskap om livet i alla dess detaljer och skeden”.
» Lennart Nilssons Stockholm in på bara livet
|
Kunskapsresa till Riga
RESEBERÄTTELSE: 5 juni samlades vi, 13 personer från Bok & Bibliotek, på flygbusshållplatsen för vidarebefordran till Landvetter och därifrån vidare till Lettland.
» Bok & Bibliotek i Riga
|
Individuell kunskapsutveckling
REPORTAGE:
Gissningens vågor gick som vanligt höga inför vem som skulle vinna i vilken kategori i samband med utdelningen av Kunskapspriset 2007. Allra högst gick gissevågorna i kategorin skola/utbildningsväsende.
» Individuell kunskapsutveckling
|
Forskning & Framstegs kunskapsresa till Krim
REPORTAGE: Den mycket generösa prissumma som medföljer Kunskapspriset har just använts till en resa av Forskning & Framsteg, vinnare i klassen ”Övrig verksamhet” 2007.
» Forskning & Framstegs kunskapsresa till Krim
|
 |
FRUKOSTMÖTE
Bubblig kunskapspris-vinnare
Hans Rosling gör det med bubblor. Massor med bubblor. Bubblor i alla de färger, av alla de slag och med bubbligt olika innehåll.
» Läs mer
» www.gapminder.org |
|
|
Pris vare Sveriges största kulturmanifestation
Bok & Bibliotek: Sverige vimlar av kultur med vidhängande manifestationer av alla de slag. Vem som är bäst och vackrast kan diskuteras. Störst är i alla händelser Bok & Biblioteksmässan i Göteborg.
» Pris vare Sveriges största kulturmanifestation
|
| Partner och sponsorer om Kunskapspriset |
|
|
 På Malmö Aviation bryr vi oss. Vi bryr oss om våra resenärer, våra medarbetare, våra kollegor, våra samarbetspartners och vår omvärld. Och hand i hand med allt går kunskap. För alla behöver kunskap. Kunskap är nyckeln till en massa saker. Bland annat kloka beslut. Därför samarbetar vi med Kunskapspriset. För genom att ha kunskap kan vi till exempel forma vår produkt så att den passar våra resenärer så bra som möjligt. Och genom kunskap kan vi ta tillvara våra medarbetare på bästa sätt. Det samma gäller våra samarbetspartners och omvärlden i övrigt. |
Malmö Aviation
Olof Löfgren, Marknadschef |
|
|
| Kunskapsknappar till din sida |
|
Pristagarna får utöver priset på
250 000 kronor, ta emot en glasskulptur skapad av Bertil Vallien.
» Läs mer om Bertil Vallien |
|
|
|
