Matematikens skönhet
av Arne Järtelius
nyhetsredaktör vid Nationalencyklopedin
– Jag har helt enkelt haft en fantastisk tur. Jag har genom åren träffat många otroligt duktiga matematikdidaktiker och matematiker runtom i världen. Jag har även haft att göra med de bästa lärarutbildarna i matematik som jag känner, och jag har vidare haft förmånen att få dela med mig av de kunskaper jag fått genom att delta i olika statliga utredningar och delegationer till lärare och lärarutbildare på fältet. Vad mer kan man begära?
 Vi träffar föreståndare Bengt Johansson i de lokaler Nationellt Centrum för Matematikutbildning (NCM) har på Vera Sandbergs allé 5a i centrala Göteborg. Den som undrar vem kvinnan är som givit gatan dess namn ska veta att Vera Sandberg var Sveriges första civilingenjör, och året var 1917. När det gäller kvinnor och matematik finns det i det här sammanhanget anledning att påminna om Sveriges första kvinnliga professor i matematik, den ryskfödda Sonja Kovalevsky, som blev professor vid dåvarande Stockholms högskola 1889. Ska så här inledningsvis i artikeln – det är ju då man sägs vara mest receptiv – några ytterligare namn på svenska matematiker av världsklass nämnas så är det enligt Bengt Johansson sådana som Lennart Carleson och Lars Hörmander.
– Min egen undervisning i matematik, nu är vi tillbaka på 1950-talet, var inget vidare. Jag räknade färdigt böckerna ganska snabbt och belönades för det med att få ännu fler likadana uppgifter. På det viset var det ända tills jag började på universitetet här i Göteborg. Men då blev det tal om annat, och det gällde även när jag gick på lärarhögskolan. Det gjorde att jag ganska tidigt blev intresserad av utbildningsfrågor med anknytning till matematik. Jag hade kanske tänkt mig en bana som matematiker, men jag blev pappa i ganska tidig ålder och försörjningen tog med det överhanden. Jag gick förvisso igenom den teoretiska delen av forskarutbildningen i matematikpedagogik redan på 1970-talet, men kunde sedan inte koncentrera mig tillräckligt för att skriva en avhandling. I januari i år fick jag min doktorstitel den andra vägen genom att jag blev hedersdoktor vid Uppsala universitet. Det kändes fantastiskt!
Ett försörjningsspår som Bengt Johansson tidigt halkade in på var att skriva läromedel i matematik. Det började med att han inte tyckte att matteböckerna var särskilt bra. Han fick med sig en jämnårig kollega på det tåget, men för två 27-åringar som skrev matteböcker att hitta något förlag var inte det lättaste. Men varför gå över ån när man kan ge ut böcker själv? Tillsammans med ytterligare några kolleger resulterade det i ett helt gäng med framgångsrika böcker innan det lilla källarförlaget köptes upp av ett av de stora svenska läromedelsförlagen.
– Jag tjänade en hel del pengar i form av royalty på mitt skrivande, och de pengarna kom jag att lägga på inköp av litteratur i matematikdidaktik och på vad jag kallar för akademisk turism. Böckerna jag köpte in finns i dag i det ganska omfattande bibliotek vi har här på NCM, och den akademiska turismen som bestod i att jag till Göteborg bjöd in framstående matematiker – det handlar om ett hundratal personer – ledde till att jag tillsammans med min parhäst Göran Emanuelsson – grundare av tidskriften Nämnaren – kunde skapa ett tämligen finmaskigt nätverk av matematikerutbildare att på olika sätt hålla kontakt med under åren.
Man skulle kunna säga att Bengt Johanssons inkomster gått från pekuniär royalty till matematisk royalty. Vid sidan av läroboksskrivandet ägnade sig Bengt Johansson allmänt åt lärarutbildning. Han har även ägnat en hel del tid åt barns och ungdomars lärande och åt läroplansutveckling. Han var med i läroplanskommittén i början av 1990-talet och såg även på nära håll de problem som fanns att kombinera den kommitténs arbete med den då sittande betygsutredningen.
– Mitt intresse för internationella kontakter har gjort att jag tagit emot väldigt många forskare här i Göteborg och att jag på motsvarande sätt blivit mottagen runtom i världen. Jag har haft och har fortfarande ett intensivt utbyte med många av de ledande matematikutbildarna i världen. Det har skapat ett omfattande nätverk, och med hjälp av det har vi på NCM förmedlat kontakter åt olika håll. Midsommaren 2003 bjöd NCM in alla som fanns med i det här nätverket hit till Göteborg. Det kom 60 personer från 16 länder. De fick i uppgift att skriva varsin uppsats riktad till svenska matematiklärare med råd och tips på vad vi enligt dem framför allt bör förbättra i den svenska matematikutbildningen. De uppsatserna finns nu utgivna i en svensk och en engelskspråkig version. Många av de idéer som finns med där togs sedan till vara av den svenska matematikdelegationen, vars arbete den nuvarande regeringen i stort också ställt sig bakom.
Nationellt Centrum för Matematikutbildning startades 1999 och har sedan dess byggts ut och på. Verksamheten vid NCM består i dag av utgivningen av tre olika tidskrifter – en lärartidskrift, en nordisk forskningstidskrift och en nordisk tidskrift för popularisering av matematik – och utgivningen av litteratur för grundutbildning och fortbildning i matematik. NCM arrangerar konferenser och biennaler, och man ansvarar för det som heter matematiktorget på Skolforum. Vid NCM är 25 personer verksamma. NCM har ett basanslag på 3,5 miljoner kronor från regeringen, är placerat direkt under rektor för Göteborgs universitet och samverkar med Chalmers tekniska högskola.
– Vår huvuduppgift är att stödja utvecklingen av svensk matematikutbildning i förskola, skola och vuxenutbildning. Ett viktigt verksamhetsområde för oss är att lyfta fram matematikens betydelse, vikt, värde och skönhet för så många som möjligt. Om vi än så länge lyckats lyfta matematikens ställning och värde kan diskuteras. Men kanske har vi medverkat till att bromsa upp den negativa trenden. Men i fjärran tycker jag mig för dagen ana att det kan vara något nytt och spännande på gång. Vi får se. Men vad som fortfarande saknas mycket här i landet är koordinering, samverkan och samordning så att alla insatser och reformer som faktiskt görs kommer eleverna till del. Där finns det mycket kvar att göra.
Räkna med Bengt i det arbetet. |
Stockholm
är landets största aktör på utbildningsområdet.
Vi träffar varje dag mer än 110 000 barn-elever-studerande.
Vi avsätter ungefär 15 miljarder kr för utbildning
varje år.Utbildningsnivån
bland befolkningen i Stockholm är hög och vi huserar stora
aktörer på forskningsområdet - detta gör att
vi i betraktas som världens 8:e kunskapsregion (efter sju amerikanska
regioner). Vi är av en mängd skäl intresserade av kunskaper
och kunskapsutveckling. Inte minst för att förbättra
vår internationella position som kunskapsregion. Men också
för att ge alla invånare en möjlighet att kunna utvecklas
och att bidra till att utveckla samhället. Kunskapspriset lyfter
fram och fokuserar på personer och organisationer som bidrar
till att utveckla kunskaper. Det vill Stockholm också. Därför
vill vi samarbeta med Kunskapspriset.
