I en alldeles egen klass
av Arne Järtelius
nyhetsredaktör vid Nationalencyklopedin
Teamet bakom TV-dokumentären ”Klass 9A” är nominerad till Kunskapspriset för att TV-serien på ett, som man säger i motiveringen, ”unikt sätt har påverkat många delar av det svenska skolsystemet och hjälpt till att skapa ett positivt och öppet debattlandskap där det goda lärandet står i fokus”. De ursprungligen 13 avsnitten av dokumentären lyckades tydliggöra såväl lärarnas som skolledningens viktiga roller men också hur viktigt det är för eleverna att bli sedda och delaktiga i målet för undervisningen.
Talesman för TV-dokumentären är seriens producent och manusförfattare Tomas Axelsson. Kunskapsprisets utsände träffar honom på ett café i Stockholm da’n efter da’n då han vann TV-branschens pris Kristallen för ”Klass 9A” i kategorin årets bästa TV-program. Vi börjar med att fråga honom vad han vet om Kunskapspriset och hur han ser på att vara nominerad till det.
– Jag kände inte till priset sedan tidigare. Man kan inte hålla reda på allt och det är ju inget TV-pris precis. När jag nu tagit reda på lite mer om priset känns nomineringen av ’Klass 9A’ otroligt smickrande. Med tanke på tidigare nominerade, pristagare och den namnkunniga juryn så känns det för mig som TV-producent verkligen hedervärt att få vara med i ett sådant sammanhang. TV-mediet brukar ju annars för det mesta framhållas som otroligt ytligt och snuttifierat, men det finns uppenbarligen undantag från den regeln. Nu hoppas jag verkligen att så många som möjligt ska lära känna Kunskapspriset.
Vilka egenskaper bör då en duktig kunskapsförmedlare ha?
– Det är viktigt att vara flexibel i sitt sätt att förmedla kunskap, och det gäller oavsett på vilken nivå det är. Det är vidare av vikt att kunna göra det på ett lättfattligt sätt. De lärare jag fått äran att följa på nära håll under arbetet med ’Klass 9A’ har samtliga den begåvningen. Men det gäller även på andra nivåer. Ta en sådan som fysikern Stephen Hawking. På ett plan är ju hans böcker tillgängliga för vem som helst samtidigt som de med behållning kan läsas av dem som är mest specialiserade inom just Hawkings specialområde. Så gör en bra kunskapsförmedlare. Han eller hon kan göra sitt kunskapsstoff tillgängligt för de många utan att behöva göra avkall på både djup och bredd.
Hur förmedlar och sprider man enligt dig kunskap bäst?
– Programmen om klass 9A på Johannesskolan i Malmö är gjorda utifrån elevernas perspektiv. Det tror jag var nödvändigt för att kunna hålla intresset uppe hos TV-tittarna i 13 avsnitt. För att vilja följa programserien behövdes elever att kunna identifiera sig med. Vi har ju alla gått i skolan och vet vad det innebär. Det jag ville förmedla var hur bra lärare, bra pedagoger kan påverka sina elever i olika positiva riktningar och vad den påverkan kan betyda för eleverna. Det gäller för lärare att vara goda förebilder.
På vilka annorlunda och lustfyllda sätt har ”Klass 9A” lyckats stimulera andra att söka kunskap?
– Den svenska skolan brukar för det allra mesta skildras som en jämngrå och genomtrist miljö. Jag valde i stället att försöka göra den så attraktiv som möjligt. Det gjorde jag genom att ta till en massa filmiska och dramaturgiska grepp. Jag samlade ihop folk till inspelningsteamet som jag verkligen tycker är duktiga. Innan vi började filma tittade vi på hur andra gjort och min strävan var att på bästa och mesta sätt engagera alla i mitt team. Detta för att få hela kedjan, från manus till inspelning och klippning, att dra åt samma håll och med samma vision. Det är alltför sällan det sker eftersom det för det mesta ska gå så fort i TV-branschen. Innan man börjar en inspelning finns det ju bara en idé att hålla sig till. Jag kände att det var den jag måste få hela teamet att känna för. Jag var också noga med detaljer för att allt skulle se så snyggt ut och vara så intressant som möjligt. Teamet bakom ’Klass 9A’ tänkte, lekte och vågade sig fram till nya grepp under hela inspelningen. Jag tror att alla detaljerna och att alla såg ungefär samma slutprodukt framför sig hela tiden gjorde att det blev så pass bra.
På vad sätt ser du ”Klass 9A” som en kunskapsförebild?
– Man pratar ofta med andra och med varandra om vad som kännetecknar en bra lärare. Med vår serie, där vi hade åtta erkänt goda lärare i centrum, har vi lyckats visa hur sådana lärare är och hur de fungerar i mötet med eleverna när det är som bäst. Jag vet ju att man har refererat till ’Klass 9A’ från utbildningsministern och ända ut på klassrums- och elev- och lärarnivå. Vi hade tillgång till några av de bästa lärarna i vår serie, men jag tror att väldigt många andra lärare runtom i Sverige kan bli minst lika bra. På så vis kan ’Klass 9A’ ses som en kunskapsförebild. Det som också gör mig stolt med den här serien är att vi lyckades använda dramaturgin och berättandet på ett sådant sätt att även de positiva budskapen kom fram. Det blev aldrig för pretentiöst vilket ibland kan vara fallet.
Intervjuare: Arne Järtelius, Nationalencyklopedin
|
