Kajsa Molin och Ann Löwbeer är nominerade till Kunskapspriset 2008 för att de ”på ett enastående sätt genomdrivit ett läsförståelseprojekt som har fått tusentals skolelever att läsa och intressera sig för böcker”. Ann är lärare och Kajsa är specialpedagog, båda är verksamma i Nyköping. I projektet Med hjärtat för boken har de på ett lustfyllt och samtidigt vetenskapligt väl underbyggt sätt fått lärare att ännu bättre inse hur utvecklande det är för eleverna att erövra sitt språk genom att läsa skönlitteratur. Projektet, som formellt startade i Nyköping 1997, har också spritts vidare över Södermanlands län för att få hela länet att läsa.

Kunskapsprisets utsände träffar Kajsa Molin och Ann Löwbeer på ett 40-talsinspirerat café invid tågstationen i Nyköping. Vi börjar med att fråga de både sampratande och samtyckande tu vad de vet om Kunskapspriset och hur de ser på att vara nominerade till det.

– Kunskapspriset har vi hört talas om genom Sörmlands sparbank, kunskapsbanken kallad, som varit med och stöttat Nationalencyklopedin här i länet. Banken har också givit pengar till vårt projekt och i samband med det fick vi veta vad banken gör tillsammans med NE här i länet. Att vara finalist till Kunskapspriset känns lite overkligt, något som vi aldrig kunnat föreställa oss. Men när man tänker efter… Vi har ju faktiskt nått ut till en faslig massa människor med ett projekt som gjort läsare av väldigt många barn och ungdomar. Till det kan läggas att vårt projekt väckt uppseende bland läsforskare som sedan kommit hit själva för att ta reda på vad vi håller på med samtidigt som vi passat på att ta del av deras forskning.

Vilka egenskaper bör en duktig kunskapsförmedlare ha?
– Vad vi har lyckats förmedla i Med hjärtat till boken är framför allt fyra saker: engagemang, entusiasm, glädje och, inte minst, kunskap. De går hand i hand och behöver samverka för att ett bra resultat ska uppnås, oavsett vad man ska ta till sig.

Hur förmedlar och sprider man enligt er kunskap bäst?
– Att arbeta med och i nätverk var en ganska ny idé när vi började med den i det här projektet. Det är ett sätt att dela med sig av sin egen kunskap samtidigt som det väcker andras nyfikenhet och vilja att dela med sig vad de går och bär på. Nätverk väcker och skapar en väldig massa energi och väcker en mängd kunskap till liv hos de medverkande med spridning till vars och ens formella och informella nätverk. När det gäller att sprida kunskap till andra handlar det om att synas i så många olika sammanhang som möjligt. Men med den stora informationsmängd vi i dag omges med gäller det att förpacka sin information på ett kortfattat, kärnfullt och inspirerande sätt. Vår lilla informationsskrift om Med hjärtat för boken är på 16 korta men ack så informativa sidor. Att sprida kunskap handlar också om att fånga upp de personer som står i framkanten av ett visst ämne. Med deras hjälp kan man nå vidare i vida cirklar med det man själv vill sprida vidare.

På vilka annorlunda och lustfyllda sätt har Med hjärtat för boken lyckats stimulera andra att söka kunskap?
– Det gäller att väcka nyfikenhet, att ta upp saker i tiden som anknyter till det man håller på med och att försöka hitta anknytningspunkter hos sin publik för att nå ut med det man själv vill ha framfört.

På vad sätt ser ni er som kunskapsförebilder?
– Vi är ju ett begrepp i hela Nyköping med omnejd, om vi får säga det högt. Det är vi som är Med hjärtat för boken och som står för kunskapen när det gäller lärande läsande. Vi tjänar nog också som förebilder genom de kunskaper vi genom åren tillägnat oss i ämnet. Att vara kunskapsförebild är att kunna sin sak och att man visar det på ett schyst sätt och med en önskan att dela med sig av sina kunskaper. Jag tror att folket här i länet varit suget på att få träffa oss. Det låter kanske litet förmätet, men det här är kanske tillfället att spä på så mycket som möjligt om oss själva som kunskapsförebilder.

Intervjuare: Arne Järtelius, Nationalencyklopedin