Kunskapspriset och Nationalencyklopedin hade storfrämmande i veckan. Det bestod av större delen av lärarteamet i TV-serien Klass 9A jämte två rektorer från skolan – Johannesskolan i Malmö – där den mångomtalade och livligt diskuterade TV-serien spelades in.

Anledningen till det förnäma besöket var att 9A-lärarna skulle få diplom och varsin del av Kunskapspriset på 250 000 kronor som TV-serien tilldelats i hård konkurrens med anda prisnominerade som även de på ett nytt, annorlunda eller lustfyllt sätt lyckats stimulera andra att söka kunskap.

Att den svenska skolan är ett högintressant samtalsämne visade TV-serien med eftertryck. Det ämne som den här dagen engagerade 9A-lärarna var ett utredningsförslag om en ny lärarutbildning. Utredningen frågade hela 8 000 examinerade lärare om hur väl dagens utbildning förberett dem för arbetet. Svaren visade att många anser att centrala moment i utbildningen saknades. Några förslag om den framtida lärarutbildningen från utredningen är att det ska bli obligatoriskt att lära sig sätta betyg, undervisningsskicklighet ska ges prioritet, man bör ha anständiga betyg för att tas in på lärarutbildningen och att lämplighetsprov kan användas i intagningen.

Om lämplighetstestet sa 9A:s Stavros Louca tillfrågad av SVT: ”Jag välkomnar lämplighetstest av hela mitt hjärta. Alla människor är inte lämpliga att bli lärare. För att få köra bil behöver man göra ett lämplighetstest på förarna. Man ska inte släppa ut den i trafiken som inte har ett körkort. Det är på samma sätt med lärare.”

Att intervjua lärarna i 9A och rektorerna från Johannesskolan är som att skruva på en kran. De har så mycket erfarenhet som lärare och så många idéer om hur skolan och lärarna kan bli bättre att det är en fröjd att lyssna på dem. Vad man kan hoppas är att den uppslagsrikedom som de besitter också kan få ett genomslag hos i dag aktiva lärare och, inte minst, hos morgondagens lärare.

I den interaktiva nätmiljö som NE:s redaktion är kändes det lämplig att först fråga 9A-lärarna hur de skulle vilja utforma morgondagens klassrum. Svaren från 9A-lärarna lät inte vänta på sig: vi vill ha interaktiva klassrum över hela linjen där eleverna kan lära sig att söka kunskap och öva sig i att vara källkritiska. ”Den nya teknologin gör att fler sinnen kan stimuleras. Det måste skolan ta vara på.” Stopp!, säger flera. ”Allt kan inte göras virtuellt! Det behövs en massa praktiskt pyssel också. På musiken vill vi spela under 90 procent av tiden, gymnastiken handlar om att aktivera hela människan och vad är en kemilektion utan laborationer. ”Synen på morgondagens klassrum sammanfattades efter ett tag i följande: ”Klassrummen ska inbjuda till att söka kunskap.”

Lärarna då, hur bör de vara och hur blir de sådana? Självklart gäller det att kunna sitt ämne, och läraren ska också vara kunnig i pedagogiska och didaktiska metoder, men det, menar 9A-lärarna, räcker inte. Några av dem ville till och med sätta de båda färdigheterna efter vad som brukar sammanfattas i ”den sociala biten”. Den senare innehåller sådant som att ha en förmåga att skapa en miljö som är bra för inlärning, att kunna inspirera eleverna till att lära sig mer, att se och respektera sina medmänniskor, att kunna känna och visa empati, att vara flexibel när det gäller olika arbetssätt och att vara goda lyssnare med ett gediget intresse för den enskilda eleven. ”Det är viktigt att varje elev blir och känner sig sedd.” När det gäller blivande lärare menade 9A-gänget unisont att det behövs mycket mer praktik inom lärarutbildningen.

Sist, men inte minst, eleverna och föräldrarna deras. Här efterlyste man en aktivare medverkan från både elever och föräldrar när det gäller undervisningens innehåll och målen med både undervisningen i smått och skolan i stort. 9A-lärarna vill gärna överlämna ett större ansvar till eleverna, men då gäller det att förbereda dem på det och vad det ska leda till. ”Det gäller att sätta in skolarbetet i en större kontext.” Det gäller vidare att hela tiden se till att alla – elever, föräldrar, skolpersonal – är med på tåget. Om det inte är fallet: stoppa tåget! ”Vi måste få till personliga möten mellan lärare, elever och föräldrar. Vi måste stötta varandra.” Flera av 9A-arna var tveksamma till det nya modeordet i skolan – coachning – men de skriver samtliga under på att det bör göras. ”Det gäller att ta hand om hela skolsituationen.”

TV-serien Klass 9A satte verkligen skolan i centrum för dagordningen. Regeringen verkar ha antagit utmaningen och räknar med att riksdagen under nästa år ska fatta beslut om en ny lärarutbildning. Nationalencyklopedins omfattande satsning på skolan ska ses som ett initiativ i samma anda. Går kanske den svenska skolan mot en ny vår?

Externa länk: Utredningen En hållbar lärarutbildning