Hans Rosling
av Arne Järtelius
NE-redaktör

Hans Rosling har nominerats till Kunskapspriset för att han i sin roll som professor i internationell hälsa vid Karolinska Institutet på ett oerhört engagerat, pedagogiskt och inspirerande sätt sprider kunskap om hälsotillståndet i världen. I sina många framträdanden och inte minst genom den unikt pedagogiska skapelsen Gapminder visar han hur statistik kan förädlas till kunskap och förståelse. Hans Rosling tror själv att han nominerats till Kunskapspriset av två skäl: ”För det första för att jag genom mina föreläsningar lyckas göra världens utveckling begriplig utan att försöka försvara ett särintresse eller en ideologi. För det andra för att jag varit med att utveckla en mjukvara som med sina innovativa animationer gör berättelsen om världens utveckling begriplig på ett vackert och underhållande sätt.”

Hans Rosling

Vilka egenskaper bör en duktig kunskapsförmedlare ha?
Det absolut viktigaste är att ha kunskap. Utan god kunskap har man ju inget att förmedla. När det gäller kunskapen får man inte svikta en tum. Vad förmedlingen beträffar må man lyckas mer eller mindre bra. Beträffande kunskapen är det viktigt att veta vad man kan och vad man inte kan. Det gäller, om man så vill, att både hitta och känna sina begränsningar.

Hur förmedlar och sprider man enligt dig kunskap bäst?
Det är väldigt olika beroende på vilken kunskap det är man ska förmedla. Mina vanligaste två metoder kallar jag för faktabaserad vulgärförenkling respektive upplevelsebaserad förståelse. För att begripa vad ekonomisk tillväxt är beskriver jag min egen släkts livsvillkor i olika generationer. En BNP på 600 dollar per capita blir begripligt när jag berättar om min faderlösa mormorsmor Kristina som föddes i en backstuga med jordgolv och som fick knappt fyra års skolgång. Jag skiftar blixtsnabbt mellan det lilla kända i min egen släkt till de stora och för de flesta än så länge okända globala sammanhangen.

Jag har insett att jag inte kan undervisa mina studenter i Sverige om fattigdomens hälsoproblem. Därför ger jag dem en upplevelsebaserad förståelse på plats i Tanzania. Där låter jag tanzaniska lärare undervisa dem och sätta dem i praktikarbete tillsammans med tanzaniska distriktssköterskor, som får undervisa svenska läkarstuderande från Karolinska Institutet om hur man vaccinerar barn i ett land med knappa resurser. Då uppstår upplevelsebaserad förståelse.

Spridningen av kunskap till många görs utan varje jämförelse bäst i böcker eller på Internet. Jag undervisade i massor av år läkare och sjuksköterskor som skulle arbeta med bistånd, men det blev bara begränsade multiplikativa effekter och få ringar på vattnet. Föreläsningar i all ära – för den som tycker om den personliga kommunikationen är det ett spännande medium – men för att nå ut brett behövs papper och kisel. Böcker är ett sätt, men jag skriver inte speciellt bra, men nu kan jag föreläsa direkt på Internet och den vägen når jag miljoner.

På vilka nya, annorlunda och lustfyllda sätt har du lyckats stimulera andra att söka kunskap?
I mina föreläsningar brukar jag alltid ha med något om sex, våld och pengar. Miljö och en hundvalp brukar också fungera för att väcka auditoriet. Det gäller förstås även att utgå ifrån åhörarnas miljö, vad de är intresserade av och vad de kan identifiera sig med. Handfast praktik är bättre än teori! Använd pekpinne i stället för laserpek, ta till en stege när pinnen inte räcker till och stå själv mitt i bilderna du ska visa! Jag har också som mål att folk aldrig ska ta upp en penna när de lyssnar till mig. Jag vill att de i stället ska koncentrera sig på mig och det jag har att säga.

På vad sätt ser du dig som en kunskapsförebild?
Av dem som hört mig brukar jag ofta få höra att jag är entusiastisk. Jag är intresserad av allt som hänger samman med den globala samhällsutvecklingen. Jag är ständigt i färd med att fylla i de tomma luckorna i matrisen för hur hela världen fungerar och hur allting hänger ihop.

Externa länkar: Gapminder