Göran Grimvall

av Arne Järtelius
NE-redaktör

Fysikprofessor Göran Grimvall har nominerats för ett omfattande och initiativrikt eldsjälsarbete att föra ut den akademiska forskningen till samhället och näringslivet. Han har via böcker och tidskrifter – han har medverkat i varje nummer sedan 1979 i tidskriften Ny Teknik – samt i radio- och TV-program verksamt bidragit till att förmedla teknikkunskaper på alla nivåer. Genom sitt engagemang för Teknik-SM har han stimulerat ett stort antal teknologer att söka kunskap inom områden som är till gagn för näringslivet.

Vår första fråga till Göran Grimvall när vi träffar honom på Alba Nova vid KTH i Stockholm är vad han tror om varför han har nominerats till Kunskapspriset? ”Det beror förmodligen på både volymen och bredden på det jag har gjort samt att jag har hållit på så länge – snart 35 år – inom mitt ämne. Att jag har vänt mig till så många olika målgrupper i det jag har gjort har säkert också bidragit.”

Göran Grimvall

Vilka egenskaper bör en duktig kunskapsförmedlare ha?
I särklass viktigast är att anpassa sitt budskap till målgruppen. I mitt fall har det varit allt ifrån barn till att presentera rapporten från den så kallade ubåtskommissionen 1995. Det lyckas man med genom att vara medveten om att olika målgrupper har skilda referensramar. Står jag inför en blandad grupp gäller det att jag utformar mitt budskap på det viset att alla känner att de fått med sig något från det jag har haft att förmedla.

Hur förmedlar och sprider man enligt dig kunskap bäst?
Det gör man bäst genom att sätta sig in i vilka behov och önskemål som målgruppen har. Det kan handla om både medvetna och omedvetna önskemål. Det är ju inte alltid man känner till sina verkliga behov.

Det finns kunskap som man primärt har nytta av och kunskap vars främsta syfte är att roa publiken. Där gäller det att anpassa budskapet efter innehållet. En av mina käpphästar är att kunskap inte är vetande. Kunskap är att sätta vetande i relation till ett sammanhang, en insikt. Det är något som kan göras på alla möjliga sätt med tanke på att det finns så många olika kunskapskanaler.

På vilka nya, annorlunda och lustfyllda sätt har du lyckats stimulera andra att söka kunskap?
Söka kunskap kan man göra aktivt i någon viss källa eller så kan man göra det genom att vara uppmärksam på vissa saker för att om möjligt hitta något samband mellan olika kunskapselement. Det finns ett helt spektrum att söka kunskap inom, och jag har försökt att arbeta inom så många delar som möjligt. Sedan väljer jag tema och framställningssätt efter den eller dem jag har framför mig. En viktig förmåga i sammanhanget är att inte vara för snäv i sina kunskaper. Det gäller med andra ord att ha en bredd och mycket av det jag använder mig av ligger utanför mitt eget forskningsområde, som är materialvetenskap. Hemma har jag förmodligen världens största samling av litteratur som behandlar fysikfenomen som inte kräver några instrument, och exempel från den litteraturen använder jag mig ofta av.

På vad sätt ser du dig som en kunskapsförebild?
Om jag ska vara något förmäten så vill jag säga att det mesta av det jag har gjort är världsunikt. Jag känner mig väldigt inspirerad av och på många sätt lik en konstnär i mitt arbetssätt. När jag tar ett tema och ur det ska hålla fram något för en viss grupp så gör jag ungefär som när en konstnär målar en bild, men jag nöjer mig inte med att måla av objektet utan söker mig på olika sätt fram till en ny förståelse av mitt objekt.

KTH