Kunskap och tillväxt
av Arne Järtelius NE-redaktör

I en härlig vårsol och med intensivt kvirritittrande småfåglar och glatt kvackande nyblivna andföräldrar i bakgrunden inledde Kunskapspriset sitt seminarium i Malmö fredagen den 4 maj. Tack vare en entusiastisk bibliotekschef gjordes ett undantag och seminariet fick hålla till mitt i ljusgården i det på många olika sätt – bland annat vann det Kunskapspriset 2006 – prisade biblioteket. Det gjorde att det även kom de ordinarie biblioteksbesökarna till del.

Precis klockan 8 var det insläpp för de drygt hundratalet förväntansfyllda seminariebesökarna, som strax undfägnades med kaffe och de nyttigaste av hemlagade bullar med dito marmelad. Med ett sådant välkomnande och en sådan början kunde seminariet inte bli annat än innehållsrikt, samtalsbemängt och i allra högsta grad trevligt.

Ämnet för dagen var sådant som hur kunskap och forskning ger tillväxt i företag och samhälle, vilka som är alla tiders framgångsrikaste svenska entreprenörer och hur dagens entreprenörer kan jämföras med dem, vilken nytta företagen har av den forskning som bedrivs vid våra universitet och högskolor och vad tidningarna skriver om dagens entreprenörer. Man hann också med att fundera lite över vad som står i våra vanligaste tidningar om ny vetenskaplig forskning.

Om det pratade en panel med namn som Peter Jansson, regionchef för Företagarna och en av seminariets sponsorer, Gunilla Konradsson-Mortin, chef för Malmö stadsbibliotek och dito sponsor, Leif Alsheimer, mottagare av Kunskapspriset 2002, skriftställaren Anders Johnson, Ludvig Linge, utsedd till årets företagare i Malmö, Carina Brorman, enhetschef för SVT Syd, Peter Melin, chefredaktör för Sydsvenskan – seminariets mediesponsor – och Lars-Olle Larsson, Öhrlings PricewaterhouseCoopers. Arne Ekman, chefredaktör för Nationalencyklopedin – den tredje av seminariets sponsorer – hälsade välkommen och uttryckte en önskan om en givande dag.

Seminariedagen leddes av journalisten Eva Krutmeijer, och vid sin sida hade hon komikern Måns Nilsson, som hade till främsta uppgift att leka med ord i tiden och att förse debatten med bränsle av det lite mer oväntade slaget. Eva Krutmeijer inledde med följande programförklaring: ”Det ni kanske trodde var så enkelt när ni kom hit i morse kommer att kännas väldigt komplicerat när ni går härifrån till lunch.”

Där tog Arne Ekman vid fyra timmar senare när han på fem minuter skulle avrunda och i någon mån sammanfatta vad som sagts under dagen och i samband med det även peka ut sådana i början kanske enkla och självklara ting som nu givits nya infallsvinklar och komplicerande svar. Som vanligt i sammanhang som dessa är det ganska mycket upp till var och en vad han och hon lär sig och får ut av det som sägs. Därför inskränkte sig Arne Ekman (AE) till att i sina seminarieslutord ta upp sådant som framför allt han fått ut av seminariet.

● En fråga som diskuterades livligt var den eventuella skillnaden mellan kunskap och information. AE sammanfattade det så här: ”Kunskap är det som behövs för att kunna sovra i informationsöverflödet. Utan kunskap vet man inte vad man ska ta till sig bland all den information från alla de håll vi ständigt flödas över med.”

● Man hör ibland sägas att det inte är kunskap vi i första hand behöver i ett land som Sverige. Det kommer de flesta andra länder att vara minst lika bra på som vi är med tanke på att de har ungefär samma standard och kvalitet på utbildningen som vi. Vad vi i Sverige i stället kan bli bättre på än alla andra är att förena kunskaper på ett nytt och mer kreativt sätt. ”Det må så vara”, sade AE, ”men för att kunna förena kunskaper på ett nytt sätt måste man ju ha några kunskaper. Det gör att man inte kan starta från noll i alla lägen; det behövs kunskaper för att förena kunskaper på nya och överraskande sätt.”

● Bildning var också något som diskuterades under seminariet denna dag. ”Jag är säker på att alla instämmer i att bildning är någonting som behövs. Livet handlar inte bara om att arbeta 24 timmar om dygnet. Det gäller även att skaffa sig ett liv, och där borde skönlitteraturen spela en stor roll. Men bildningen stannar inte där. Jag tror att bildning handlar om allt slags intag av kunskaper i alla de tänkbara ämnen. Under dagen fick vi en tydlig illustration till det när vi fick veta att det på Malmö stadsbibliotek finns en långt större mängd av facklitteratur än skönlitterära böcker. Det sköna och det sakliga är inte varandra uteslutande. I stället kompletterar de i allra högsta grad varandra.”

● ”Något vi också lärt oss i dag är hur viktiga de små och lite större företagen är för Sverige och för landets ekonomi. Men hur får vi vårt uppväxande släkte att bli egna företagare i en större utsträckning än vad som för närvarande är fallet? Under dagen har vi fått olika förslag på det. Ett sätt är att göra som Ung Företagsamhet och vara ute i skolorna och i dem så frön för ett fortsatt företagande. En annan väg är att hoppas på personer som är så ’naiva’ att de trots alla varningar hoppar på nyföretagartåget. En tredje väg att hoppas på är invandrarna i landet som i genomsnitt visat sig vara mer företagsamma än majoriteten.”

● Mediernas ansvar när det gäller information, kunskap och forskningsspridning diskuterades också. ”Personligen”, sade AE, ”tycker jag att det är spännande att se en framtid där tidningar och TV går mot en nästan gemensam framtid, dvs. att de samtidigt hamnar på webben. Vi kan med andra ord se fram emot att få ta del av Sydsvenska TV-bladet på webben.”

● Arne Ekman avrundade med att nämna några intressanta citat som förts fram under seminariedagen. Dit hörde romaren Ciceros ord: ”Kunskapens rot är bitter, men dess frukter är söta.” Ett annat citat att ta med sig ut i vårsolen var fysikern och nobelpristagaren Einsteins tänkvärda: ”Fantasi är viktigare än kunskap.” Till det lade chefredaktör Ekman avslutningsvis att det nog krävs en hel del kunskap för att få fantasin att blomma.