Börje Ehrstrand är rektor på Rinkebyskolan. Det har han varit sedan 1989, och i samband med att ett nytt ledningsteam då började på skolan startade en omvälvande förändringsprocess. I botten på den processen ligger kommunikation och språk, men det behövs även andra delar för att få helheten att fungera.

– Det första vi gjorde var att få ordning på skolan. Vi såg till att klottret och graffitin försvann. Vi började jobba med olika regler och normer och program mot mobbning, rasism och våld. Då startade vi projektet Abrahams barn för att skapa förståelse mellan alla de religioner som finns företrädda i området. Tidigare hade det varit på det viset i Rinkebyskolan att det fanns föräldrar som höll sina barn borta från skolan eftersom de inte kunde acceptera att den inte respekterade allas tro. Abrahams barn var ett tufft projekt som involverade samråd mellan religionsläraren, en imam, en präst för Svenska kyrkan och en representant från synagogan. De jobbade ett helt år innan de hittade så många gemensamma beröringspunkter att de kunde gå vidare. Grundidén i det projektet är att först ska vi lära oss vad vi har gemensamt som människor. Utifrån en gemensam grundsyn ska vi sedan lära oss att respektera skillnader och olikheter. Vi har genom åren arbetat en hel del med kommunikation och språk. Vill man skapa förståelse måste man lära sig att kommunicera och för att kunna göra det måste man se till att utveckla sitt språk. Det resulterade i att det blev mycket arbete med böcker och olika läs- och skrivprojekt. Det var samtidigt en del i ett brottsförebyggande arbete. Genom läsning ser man att man inte är så ensam i världen. Det skapar tolerans och förståelse. Vi rustade även upp skolbiblioteket, anställde en riktig bibliotekarie och höll biblioteket öppet på heltid.

Arbetet med språk och litteratur har under hela Börje Ehrstrands tid på Rinkebyskolan stått högt upp på programmet. En yttre spännande markering på det arbetet är att skolan under flera år lyckats få nobelpristagaren i litteratur att komma ut och träffa barnen i Rinkeby.

– Den förste nobelpristagaren som besökte oss var Dario Fo. Sedan dess har de flesta kommit. Eftersom Elfride Jelinek inte kom till Stockholm för att hämta sitt pris såg vi i stället till att få ut nobelpristagaren i fysik till skolan. Just nu arbetar vi på att få hit Orhan Pamuk. Besöket av nobelpristagaren förbereds under hela året på så sätt att barnen, var och en efter sin förmåga, skriver om skolan och om sig själva. När det i början av oktober blir officiellt vem som ska få litteraturpriset översätts hela det materialet till nobelpristagarens språk; i år blir det således till turkiska.

Kunskapsinspiratörer är som bekant viktiga. Det gäller både för den som ska lära sig och för den som ska lära ut. Med en eller annan kunskapsinspiratör i botten för den egna synen på kunskap kan man få andra inspirerade och inspirerande.

– Kunskapsinspiratörer är viktiga för hela vår civilisation. Det är ju på kunskap vi byggt och bygger upp våra samhällen. Kunskap är och har alltid varit makt. Det gör att språkutveckling blir extra viktig i ett område som Rinkeby där det finns så många olika modersmål företrädda. Därför gäller det först som sist att ha välutbildade och kunniga lärare som kan fungera som inspiratörer för eleverna. Samtliga våra lärare – fler än 50 till antalet – är lärarutbildade och behöriga. Det gäller att ha lärare som får barnen att känna att han eller hon ärligt och uppriktigt vill ge dem ett rikt språk och lotsa dem till en bra framtid.

Bokläsning är något man hela tiden har satsat på i alla stadier och sammanhang i Rinkebyskolan.

– Vi hade nyligen en årskurs 5 här i Rinkeby som hade läst 500 böcker under sina första fem skolår. Enligt vår bibliotekarie läser barnen i Rinkebyskolan mellan 10 och 20 böcker om året. Vi har en del elever som läser mer än 100 böcker om året. Till Sverige och Rinkeby nyanlända barn som vill försöka komma in i livet och skolan i Sverige så snabbt som möjligt har insett att boken kan tjäna som en bra genväg till det svenska språket och det svenska livet. Kunskaper i svenska är bra för alla ämnen i skolan. Matematik låter kanske inte som något utpräglat svenskämne, men för att förstå olika resonemang i matematik gäller det att kunna svenska bra.

Varifrån kommer då alla idéer? Varför väljer man som individ den ena eller den andra vägen för sin egen utveckling och i sitt arbete för att utveckla andra? Börje Ehrstrand är uppvuxen i Närpes, som är en del av det svenskspråkiga Finland. Den svenska dialekt man talade ute på landet när han var liten var svår för stadsborna att förstå när han började skolan. I det läget gällde det för honom att uppfinna en egen strategi för att kunna göra sig förstådd.

– I min finska skola började jag med att lära mig vad som kallades högsvenska eller rikssvenska. Efter det fick jag lära mig finska och sedan blev det dags för engelska. När jag kom till Rinkeby hade jag med mig det i bagaget. Hemma i Finland fanns det fördelar med flera olika språk, och på den linjen har jag fortsatt här i Sverige. I ett område som Rinkeby med de många olika språk som talas här har svenskan blivit ännu viktigare eftersom det är det enda språk som alla har gemensamt. I ett framtidsperspektiv går vi ju mot ett gränslöst Europa och en global värld. I den världen kommer de som är duktiga på många språk att nå en stor framgång. Det är därför som vi här ute vill satsa på kommunikation och språklig förmåga. Det är ett grundfundament för barnens framtid.

Man kan undra om det krävs några speciella färdigheter hos de lärare som arbetar i en mångkulturell skola som Rinkebyskolan.

– Det krävs nyfikenhet på språk och vilja att utveckla språket hos andra. Det är oerhört viktigt att man har det inom sig när man arbetar här. Man bör vara besjälad av att vilja lära barnen som går i den här skolan att obehindrat kunna umgås med varandra och uttrycka sig rätt språkligt. Det som kan vara tufft i en skola som Rinkebyskolan med elever från så många olika områden är att olika normer och regler ofta sätts mot varandra. Då måste man som lärare kunna lotsa in eleverna i en gemensam grundsyn. Den som söker jobb på Rinkebyskolan måste kunna acceptera att vi är väldigt olika som människor. Det kan upplevas som ganska krävande att arbeta i den här skolan men det visar sig snart är värt varenda minut av det. Det är jag den förste att säga efter 17 år på Rinkebyskolan.

Extern länk: Rinkebyskolan http://www.rinkebyskolan.se