Kunskapens dag: Sökandet efter lustpunkten

av Arne Järtelius, NE-redaktör

Strax efter klockan 7 i arla morgonstund är de på plats. Det är en manlig och en kvinnlig ängel. Deras vingar är kanske i minsta laget för att få dem att lyfta men de visar sig vara fullt tillräckliga för sin uppgift: att tjäna som ett kunskapslyft för alla som passerar. De får nämligen smaka på NE:s kunskapspiller och de förses med NE:s kunskapskort för en gratistitt rakt in i Sveriges största kunskapslexikon på nätet.

HANS WASSAETHER/NATIONALENCYKLOPEDIN Ta ett Kunskapspiller

Det var Kunskapens dag som inleddes i Stockholm. Var det månne historiens mjuka vingslag som kunde anas denna morgon? Bland alla andra jubileumsdagar under året – kanelbullens dag inte att fördöma – borde väl kunskapen vara väl så värd att firas.

Kunskapsseminarier
Medan de vingförsedda delade ut sina piller och kort till förbipasserande på Sergels Torg – på ”plattan” för att vara exakt – startade några få tunnelbanehållplatser bort inomhusdelen av Kunskapens dag. Den bestod av flera olika delar: presentationen och diskussionen av en rykande färsk kunskapsundersökning, utdelningen av ett av fem kunskapspris à 250 000 kronor, ett kort men mycket intensivt nummer om framtidens städer – Cities of the Future – och ett rytmiskt föredrag om ledarskap av Robert B. Denhardt, den ene av författarna till den nyutkomna boken The Dance of Leadership (2006).

För att finnas med i framkanten bland framtidens städer, är budskapet i framförandet som bygger på en studie av 40 städer i världen som genomförts av PricewaterhouseCoopers, handlar det för kommunerna framför allt att gå från att vara görare till att bli möjliggörare. Det gäller för dem att utveckla det som kallas för innovation management till vilket det, enligt samma källa, behövs ledare med massor med visioner, missioner och passioner.

Professor Robert B. Denhardt, med ledarskapet och dess krav som sitt främsta studieobjekt, har utkommit med ett stort antal studier om ledarskap. Han har varit i Sverige vid flera tillfällen och då bland annat fört fram sina budskap till Sveriges Kommuner och Landsting. Hans korta men mycket effektiva och lustfyllda framträdande har tre huvudbudskap: ledarskap är en framför allt en konst, ledarskap skapar energi, och nyckeln till ett framgångsrikt ledarskap är att få medarbetarna att vilja följa.

Kunskapskällor och utvecklingsbehov
Vid ett av seminarierna på Kunskapens dag presenterar Arne Modig en dagsfärsk undersökning av Synovate Temo (se även tabellen)om allmänhetens syn på kunskaper och utveckling. Den undersökningen bygger på ett rikstäckande urval, genomfördes i början av oktober och omfattade 1 017 intervjuer med personer 16 år och äldre.
• På frågan vad som är viktigt för att Sverige ska utvecklas som framgångsland svarade 96 procent att det skapas nya jobb och 93 procent ville satsa mer på skola och utbildning. Svarsalternativet ”att kunskapsnivån generellt sett blir högre” höll 78 procent av de svarande med om.
• På frågan inom vilka områden man ansåg sig behöva mer kunskaper svarade knappt hälften att det skulle vara inom arbetslivet, en tredjedel ville ha mer kunskaper som konsument, medan var femte av de svarade ville ha mer kunskaper som familjemedlem.
• Var hämtar man då sina kunskaper? 73 procent hämtar dem från tidningar, TV och radio, 49 procent på Internet, medan kurser på fritiden var en kunskapskälla för endast 10 procent. Vad man möjligen glömde bort som svarsalternativ i detta sammanhang, påpekades av någon i publiken, är familj och vänner.
• När det gällde hur pass använt Internet är i olika befolkningsgrupper visade det sig i undersökningen att det är ganska jämt fördelat mellan män och kvinnor. Åldersmässigt är de yngre (16–29 år) de flitigaste användarna av Internet. Frekvensen att använda sig av nätet för informationsinhämtning minskar sedan med stigande ålder till att vara 24 procent bland personer 60 år och äldre.

Lustpunktssökande
Med utgångspunkt från Temoundersökningen diskuterade en panel under ledning av Pontus Schultz, chefredaktör för Veckans affärer, om Sverige som kunskapsland. Det handlade om sådant som hur företagen tar hand om sina talanger, vad som kan läggas in i kunskapsbegreppet och var en organisations lustpunkt kan tänkas sitta.

Beträffande talangvården var panelen enig om att det finns väldigt mycket mer att göra på den fronten. Torsten Jansson, VD för New Wave, menade att vår förmåga i Sverige att förädla talanger är dålig. ”Svenskar i gemen har bra kunskaper, men inom företagen är vi dåliga både på att ta hand om den och vidareförädla den.” Kunskap, menade paneldeltagarna, kan vara ganska mycket. Att lära sig i skolan är bara ett sätt och en väg av många andra. Eva Hamilton, nyutnämnd VD för SVT, uttryckte det så här: ”Man behöver inte kamma sig för att sätta sig framför TV:n.” Med det ville hon säga att man inte ska detta med kunskap och inlärning så allvarligt. Det finns väldigt många sätt att lära sig på och bland de sätten menade VD Hamilton att kunskaper genom känslor är bedrövligt underskattade här i landet.

Åsa Moberg, som nyligen utkommit med boken ”Lustpunkten i hjärnan”, och som har en omfattande erfarenhet bakom sig från framför allt kvällspressen, såg tidningarnas betydelse för människors kunskapsinhämtning som lovande. Hon ville gå så långt som att säga att kvällstidningarna är landets största folkuniversitet. Peter Clemedtson VD för PricewaterhouseCooper tog fasta på detta med lustpunkten och menade att de skulle var bra om försökte leta rätt på eller skapa olika organisationers eller företags lustpunkt för att där släppa loss den myckna kreativitet som enligt honom finns. ”Det gäller bara att finna sätt och vägar för att den ska få utlopp.”

Ayesha, problemlösare med Blatteförmedlingen som sin professionella hemvist, agerade sidekick till debattens moderator. Hon undrade: Vad beror det på att vi inte bättre lyckas ta hand om den kompetens och de kunskaper som de anställda har? Eva Andréasson, Head of Global Management Planning på Ericsson, med chefsförsörjning som sin främsta uppgift, höll inte med Ayesha. Hon tyckte för sin del i stället att det är precis det man gör. ”Möjligen kan det göras mer och bättre men i min värld är det inte på det viset. Tvärtom.” Mot det invände några i panelen som menade att det både saknas muntlig och pekuniär uppmuntran från framför allt chefshåll. Åsa Moberg menade för sin del att den kunskap som finns inte stämmer överens med hur organisationerna ser ut. ”Samtidigt är det så tydligt”, sade Eva Hamilton utifrån sina erfarenheter, ”är det så tydligt att så snart man ger en medarbetare en möjlighet att pröva något nytt så är det som att sätta ett ljus i den människan. Alla taggar på det!” Att det inte görs oftare kan bero på att alldeles för många chefer är rädda att släppa loss de kunskaper och den energi som finns.

Paneldebatten vid Kunskapens dag kändes som en frisk fläkt. Det verkar finnas behov av kunskapsdagar litet då och nu.

Externa länkar: Cities of the Future och artiklar om boken The Dance of Leadership