Kunskap till varje pris
av Arne Järtelius
NE-redaktör

En miljon tvåhundrafemtiotusen kronor låg i potten denna kväll. Vilka fem idérika kunskapsinnovatörer skulle lyckliggöras med varsitt pris bland 15 jämbördiga finalister?

Kunskapspriset på vardera 250 000 kronor skulle de fem förtjänstfulla få ta emot ur kronprinsessan Victorias hand. Allt var klart för den fjärde Kunskapsgalan på lika många år i Stockholms festklädda stadshus.

HANS WASSAETHER/NATIONALENCYKLOPEDIN
Kronprinsessan Victoria i vimlet av uppsluppna kunskapsspridare.

Kunskapskanalisera

Men nu var det fortfarande tre timmar kvar till den i SVT:s Kunskapskanalen för andra året direktsända Kunskapsgalan. När den väl skulle komma igång var tidsschemat planerat i sekunder som blev minuter som skulle bli till en hel timme. I det läget var utrymmet för spontaniteter minimalt. Men nu var klockan bara 18 och de totalt över 350 gästerna på Kunskapsgalan började strömma till. Klädseln var strikt smoking för männen (även en och annan modig dam bar sådan) med flugan och gördeln som enda möjlighet att visa vilket färghumör man var på. Damernas klädsel var friare och hos dem bjöds det på både rikt med färg och fantasi. Allra mest visade den sig hos finalisten Ahmed Egals hustru som kom i en färgsprudlande somalisk kreation.

I minglet i Gyllene salen i Stadshuset kände man igen varandra, kände man andra och kändes kanske igen av ytterligare andra. Av uppslagsordet ’mingla’ i Nationalencyklopedin vet man att det är en aktivitet som handlar om att ”gå runt och småprata med än den ene, än den andre”. ”Det roliga med minglandet”, säger en i minglet, ”är just det där att man kan gå runt och utan några större hälsningsfraser eller andra krusiduller slå sig i slang med precis vem som helst om nästan precis vad som helst”. För vissa verkar just den formen av minglande vara en stor konst – inklusive att balansera vätskan i cocktailglaset – medan andra föredrar att hålla sig till den sedan tidigare invanda kretsen. Minglandet är fritt.

Väldigt mycket i mingelsamtalandet handlade om vem som skulle få Kunskapspriset i respektive kategori. Det tre finalisterna i respektive kategori var ju sedan tidigare kända, men det hindrade inte att förhandstipsen spred sig tämligen jämt bland finalisterna.

Det var inget som de 15 finalisterna – var och en representerad av i snitt fyra personer – hörde eller stördes speciellt mycket av. De fanns nämligen i ett angränsande rum i livligt samspråk med varandra och med en kronprinsessa som glatt gick runt och bekantade sig med de flesta av dem. Det var rätt tänkt eftersom hon några timmar senare skulle få ge fem utvalda av dem en prischeck tillsammans med den av Bertil Vallien skapade prisskulpturen.

HANS WASSAETHER/NATIONALENCYKLOPEDIN
Kronprinsessan Victoria i vimmeltagen.

Äppelkäck vinnarmåltid

Klockan 18.37 satt alla gäster utom kronprinsessan Victoria och de 60 finalisterna på plats i den festdukade Blå salen. Tre minuter senare kom kronprinsessan nedför trappan från Gyllene salen i sällskap med tre killar från de finalnominerade Sharaf hjältar och ackompanjerad av Gunhild Carlings trumpetspel. När kronprinsessan intagit sin plats vid honnörsbordet intill scenen var det dags för kvällens värd, Nationalencyklopedins chefredaktör Arne Ekman, att inleda. Det gjorde han genom att framhålla att Kunskapsgalan är ett gyllene tillfälle att framhålla och prisa kunskapsinspiratörer av olika slag. Chefredaktör Ekman kunde också glädja de närvarande med att berätta att Kunskapspriet är något som var femte svensk känner till, och de i en Temoundersökning utfrågade graderade Kunskapspriset på fjärde plats efter priser som nobelpriset, Polarpriset och Karamelodiktstipendiet.

Detta är den fjärde Kunskapsgalan sedan starten för lika många år sedan. Redan verkar ryktet ha spridit sig att det är en gala som bjuder på en härlig meny med en välkomponerad vinlista. För maten har de tre senaste åren vinnaren av tävlingen Årets kock stått. I år heter han Stefan Eriksson och innan det var dags att börja äta presenterade Stefan från scenen sin kulinariska komposition. Temat för kvällen var äpplen, som Stefan smugit in litet här och var i form av sådant som äpple på kumminknäcke, äppelpickles och äppelkompott. Inom kort kommer det vara möjligt att ta del av menyn på Kunskapsprisets hemsida för den som själv skulle vilja pröva att laga någon av rätterna.

Till middagen bjöds det på musik dels av den nämnda trumpeterskan – som gav prov på hur man gör när man spelar på tre trumpeter samtidigt – och Kalle Moraeus och Bengan Jansson som spelte upp en äktsvensk rock ’n roll från myllan i Rättvik. Mitt i middagen anlände även Tiffany och Kajan från Hipp Hipp. När NE:s utsände fick en kortare intervju med dem berättade de att de kände sig lite ringrostiga efter att inte ha uppträtt sedan i december förra året, men att de nu är så långsamt på väg tillbaka på scenen igen från en välbehövlig vila och omladdning av sina skojbatterier. Det senare gav de flera prov på. Min egen favorit är denna: Vet ni vad sifferpusslet sudoku är? Bingolotto för intelligenta.

Kunskapsrikare

Vad skulle du göra om du fick 250 000 kronor? NE:s utsände passade i minglet på att fråga kunskapsprisvinnarna – som så dags var helt okunniga om sin snara rikedom – vad de hade för planer när det gällde att omsätta sina vinnarpengar.

Magnus Bergmar, som fick priset för sin unika personliga insats, berättade att han lagom till årets bokmässa i Göteborg fått färdigt omslaget till sin nästa bok: Iqbal – den lille mattknytaren. Nu skulle han skriva den också, och för att kunna göra det skulle ett pengatillskott sitta bra för att kunna ta ledigt det halva år som behövdes för att få ett manus färdigt.

Anders Wright fick i rollen som projektledare ta emot priset för Teknik-SM i klassen näringsliv. Om eventuella vinnarpengar sade han: ”250 000 kronor skulle vara ett bra tillskott till projektbudgeten för Teknik-SM. Det skulle kanske också kunna skapa en möjlighet att ge nästa års vinnare av Teknik-SM en extra fin vinstresa.”

I kategorin folkrörelser/organisationer vann Finn upp. Projektledaren Anna Stighagen visste precis vad hon skulle vilja göra med vinstpengarna: ”Jag skulle vilja satsa dem på att förbättra Finn upps hemsida. Den skulle vinna på att bli mer tillgänglig för handikappade och personer på olika vårdinstitutioner. Jag skulle även vilja försöka utveckla den så att vi kan nå personalen inom vården. Hos dem finns det massor av spännande idéer att ta till vara. Kan vi med vår hemsida även bli synliga utanför skolvärlden, som är vår främsta användare, så vore det guld värt.”

Ahmed Hussen Egal vann i kategorin skola och utbildningsväsende. Med 250 000 kronor i handen skulle han för det första anställa någon som på ett bättre och mer effektivt sätt kunde marknadsföra hans verksamhet och för det andra skulle han göra sitt yttersta för att hitta fler företag som kan vara beredda att anställa invandrare. ”Det finns gott om lediga arbeten. Det gäller bara att hitta dem och att hitta bra utbildningar till dem som vill arbeta där.”

Vetenskapsredaktionen vid Sveriges Radio fick priset i kategorin offentlig verksamhet. Redaktionschefen Lena Nordlund skulle vilja använda pengarna till ”något nyttigt roligt” i form av en resa. På den skulle hon ta med sig hela redaktionen på 15 personer för att ge den en möjlighet att lära sig mer om någon spännande forskning samtidigt som man skulle få tillfälle att lära sig mer om andra och om varandra.

Sammanfattningsvis: innovativt kunskapsspridande lönar sig. När jag i en paus i Kunskapsgalan får några ord med Alf Tönneson, själv innovativ kunskapsspridare och initiativtagare till Kunskapspriset, säger han: ”Det är väldigt viktigt att på det här sättet visa upp och släppa fram alla goda och spännande kunskapsinitiativ. Jag tycker att vi efter fyra år med Kunskapspriset redan kommit en bra bit på väg. Det känns som att det här är början på något riktigt stort.”